Repertoarstatistik över tjugoen musikinstitutioner i Sverige under spelåren 2016/2017, 2017/2018 och 2018/2019
Läs rapporten här
Vilken repertoar uppförs vid de offentligt finansierade musikinstitutionerna som årligen framför över 100 000 minuter västerländsk konstmusik? Denna fråga är utgångspunkten i en aktuell rapport framtagen av Föreningen Svenska Tonsättare tillsammans med KVAST – ”Repertoarstatistik över tjugoen svenska musikinstitutioner under spelåren 2016/2017, 2017/2018 och 2018/2019.”
Rapporten presenterar hur stor andel av musiken som är nutida respektive äldre, komponerad av kvinnliga respektive manliga tonsättare och i vilken utsträckning musiken är komponerad av upphovspersoner verksamma i Sverige. Kartläggning omfattar orkester- och kammarmusikrepertoaren samt förekomsten av elektronmusik.
– Tre säsonger är en kort tidsperiod att mäta men vi ser, glädjande nog, en utveckling mot mer nyskriven musik och fler verk komponerade av tonsättare verksamma i Sverige. Vi kan konstatera att repertoaren blir mer jämställd och i andelen uruppförda verk har balansen jämnats ut, säger Martin Jonsson Tibblin, ordförande för Föreningen Svenska Tonsättare. Utvecklingen går åt rätt håll men vi är inte nöjda med utfallet, vi vill se en snabbare förändring mot högre andel nutida musik. Kartläggningen är viktig framåt för att bevaka att utvecklingen inte stannar av utan ökar i den riktning vi nu ser, fortsätter Jonsson Tibblin.
Även antalet uruppföranden blir fler, men är få totalt sett. Förekomsten av elektronmusik är försvinnande liten. En annan slutsats är att stor del av repertoaren utgörs av historiska verk komponerade mellan 1800 och 1949 vilket påverkar utfallet då dessa verk ofta är långa och komponerade av manliga tonsättare.
– De kvinnliga tonsättarnas plats på repertoaren i stort är fortfarande smärtsam liten. En stor glädje är dock att kvinnornas andel av uruppföranden i den period vi räknat på, är jämlik. Vi vet att i ett sådant läge finns stor risk för backlash, det är nu desto viktigare att slå vakt om det som här uppnåtts efter alla KVAST- strävanden och statistiker sedan 2008. Framöver ser vi fram emot en rejäl vitalisering av den äldre repertoaren med många fler verk av våra förmödrar. Det finns massor av källor att ösa ur, säger Astrid Pernille Hartmann, ordförande för KVAST.
Rapporten är en uppföljning och vidareutveckling av den undersökning som Föreningen Svenska Tonsättare och KVAST genomförde år 2015. Rapporten bygger på uppgifter som institutionerna offentliggjort och specificerat i sina säsongsprogram. Indata har bearbetats och sammanställts av företaget Statisticon.
De musikinstitutioner som ingått i studien är: Blåsarsymfonikerna, Camerata Nordica, Dalasinfoniettan, Gävle Symfoniorkester, GöteborgsOperan, Göteborgs Symfoniker, Helsingborgs Symfoniorkester, Jönköpings Sinfonietta, Kungliga Filharmonikerna, Kungliga Operan, Malmö Opera, Malmö SymfoniOrkester, Musica Vitae, NordiskaKammarorkestern/ Kammarensemblen/ Blåsarkvintetten, Norrköpings Symfoniorkester, Norrlandsoperan, Svenska Kammarorkestern, Sveriges Radios Symfoniorkester/Radiokören, Uppsala kammarorkester/ Kammarsolister/ Linnékvintetten, Västerås Sinfonietta samt Wermland Opera.
Rapporten presenterades den 25 september på Kungliga Musikaliska akademien i Stockholm. Respresentanter för såväl press, institutioner, kulturdepartementet, förlag, Svenska Postkodstiftelsen, det fria musiklivet och många fler var närvarande. Stort tack till Kungliga Musikaliska Akademien för att ni upplät lokalen för presentationen. KVAST vill också tacka för samverkan med Föreningen Svenska Tonsättare i denna statistikräkning, en samverkan som möjliggjorde ett mycket större samlat grepp kring repertoarstatistiken än vi hade kunnat åstadkomma på egen hand.
—————————————————————————————————
Statistik och andra historiska inlägg fram till 2016
Repertoargenomgången 2014/15
Här är vad Kvastwebben skrivit om den nationella repertoargenomgången som FST och KVAST genomförde förra gången. Omfattar säsongsprogrammen för 18 orkestrar och fem operahus, spelåret 2014/15.
