Den 19 april hölls en seminariedag för att vidare utveckla den nordiska databas som nu fått namnet ELNA – Equality Library for Nordic Art music. Mötet ägde rum på Aulinsalen i Stockholms konserthus. Här följer Siri Landgrens sammanfattning.
Presentation och inledning
Följande personer medverkade på seminariedagen:
Sofia Sahlin – ordförande i KVAST och Sveriges representant i databasprojektets styrgrupp
Wolfgang Undorf – kassör för KVAST och anställd på Kungliga biblioteket
Siri Landgren – KVAST:s kommunikatör och utbildad tonsättare
Katharina Metsis – projektledare för databasen
Marie Hedbom – systembibliotekarie på Musik- och teaterbiblioteket
Rikard Gateau – konstnärlig chef för Västmanlandsmusiken med ansvar bland annat för programläggning
Michelle Demant – Danmarks representant i databasens styrgrupp och projektmedarbetare på Dansk komponistforening
Lena Haag – styrelseledamot i KVAST och notbibliotekarie för Stockholms blåsarsymfoniker
Disco Dominique – grafisk formgivare
Dagen inleddes med en runda där deltagarna presenterade sig, sin koppling till projektet och relevanta erfarenheter. Wolfgangs och Maries koppling till biblioteksvärlden kändes extra viktig inför diskussionen om databasens utformning och insamlandet av historiskt material. Som en av databasens tilltänkta användare var Rikards närvaro uppskattad, och han välkomnade databasen som en möjlighet att göra den historiska repertoaren mer jämställd.
Ett av dagens mål var att knyta an till frågor som uppstod under förra seminariet, i september 2023. Detta rörde framför allt hur projektet ska profilera sig mot redan existerande listor och databaser, av vilka det finns ett antal, som dock inte har gett märkbar effekt på jämställdheten. Då lyftes bland annat värdet av kontextualisering kring verk och tonsättare, som ett sätt att aktualisera musiken i ett levande kulturellt minne.
Logotyp och grafisk profil
Under en timslång workshop med Studio Disco Dominique brainstormades kring databasens visuella uttryck. Disco lät deltagarna reagera på ett antal frågor och exempel för att ringa in ett uttryck som passar projektet. Centrala begrepp för projektet kan vara demokrati, jämställdhet, inkludering och kvalitet. Vi diskuterade huruvida ELNA ska fungera som en märkning för institutioner som gör bra ifrån sig i jämställdhetsarbetet.
När det gäller hur databasen ska gestaltas som webbsida finns en dragning åt två håll. Å ena sidan tenderar sajter som tillhör arkiv och bibliotek att vara enkelt utformade, på ett sätt som premierar tydlighet i informationsuppställningen snarare än behaglig estetik. Det kan vara viktigt att ha beröringspunkter med denna tradition för att ge ett seriöst intryck, framför allt bland människor som är vana att navigera söktjänster som KB:s Libris. Å andra sidan finns det också ett behov av att profilera sig visuellt, för att betona databasens unika roll och bidra till en känsla av att den musik och de upphovspersoner den innehåller är en spännande och viktig del av vårt kulturarv. En mer grafiskt tilltalande design skulle också göra det lättare att nå människor utanför de kretsar som redan tillbringar tid med liknande arkiv. Bland de sajter och appar vi jämförde fanns Spotify, KVAST:s webbsida, Manchester Digital Music Archive, Apple, Women in Music, Soundcloud och Svensk musik.
Historisk musik
Under detta pass pratade vi bland annat om bibliotekens roll och potentiella funktion i projektet. Marie berättade om Musik- och teaterbiblioteket, vilket började som Kungliga musikaliska akademiens bibliotek, men nu är statligt och separat från akademien. De har bland annat orkesteruppsättningar av noter för utlåning, men tjänar också enskilda musiker och andra intresserade. KB å sin sida har inte noter för utlåning utan är mer ett forskningsbibliotek. De har vuxit genom pliktleveranser och har nu stora samlingar – så stora att bara en liten bråkdel är digitaliserat. Det nämndes att tidskrifter och gamla jultidningar skulle kunna vara en källa till historisk musik av kvinnor, liksom kyrkoarkiv, orgelläktare och kyrkomusikers notbibliotek.
Vi gjorde också en runda där varje deltagare fick säga något om sina tankar om databasen i relation till historisk musik. Michelle talade om att databasen, till skillnad från tidigare förteckningar över kvinnliga tonsättare, kunde vara en möjlighet till att skapa narrativ kring historien, och att det bör finnas en balans mellan fokus på å ena sidan det förtryck de utsatts för, å andra sidan en mer konstruktiv, bekräftande vinkel. Rikard påpekade att många databaser redan finns, och att de borde samköra sitt material med varandra. Kan AI hjälpa till med detta? Det vore till stor hjälp att kunna lyssna på musiken, menade hen, som man kan på t ex Naxos Music Library. Wolfgang noterade att det kan bli dyrt att få in data från befintliga databaser. Han har dock hittat mycket körmusik via vaga hänvisningar till arkiv – det kan vara värt att kontakta dessa. Mycket av musiken finns dock inte i modern transkription utan bara manuskript (även om de finns inspelade på skiva). Lena menade att mycket information finns samlad men inte alltid är lätt att komma åt. Wolfgang lyfte också värdet av källhänvisningar, vilket saknas ibland på exempelvis Wikipedia, men tillade att historikers behov skiljer sig från till exempel musikers. Katharina höll med om att det visserligen finns många andra databaser, men att de byggs för olika syften och därför lämpar sig för olika typer av verksamhet. Siri lyfte frågan om hur historiska tonsättare kommer framstå i jämförelse med dem som lever idag. Det finns ju idag en stark kultur av att promota sig själv – till exempel skriver konstnärer oftast sina egna biografier. Kommer det bli en obalans mot hur lite kontextualisering som finns kring de historiska tonsättarna? Sofia tryckte på värdet av kontextualisering, och frågade också hur arbetskedjan kommer se ut: vem ska leta upp musik, hur kommer den till databasen? Vem bekostar vad? Kan vi kanske avsätta en pott pengar för att göra editioner av historiska verk som bara finns i manuskript? Här invände Lena att det kan vara bäst att börja med det som redan finns editerat, eftersom det ändå är såpass mycket. Marie påpekade möjligheten att länka till digitala noter, om så bara en förstasida.
Samarbeten
Här diskuterades hur projektet ska lägga upp sina samarbeten, dels vad gäller styrgruppens arbete över landsgränser och dels i relation till externa samarbetspartners. Sofias mål är att komma till en nivå där bra ansökningar görs i Danmark, Norge, Sverige och Finland, så att projektet blir ordentligt finansierat och kan verka långsiktigt. Det finns i projektet idag ingen finansiering från Danmark och Norge förutom personella resurser, och vi saknar fortfarande samverkanspart på Island. Vad är nyckeln till att få igång mer aktivitet även i de andra länderna? Det påpekades att pengar finns så att någon i varje land kan arbeta timmar med att skriva ansökningar, och Katharina kan bidra med samordning, vägledning och stöd vad gäller till exempel budget. Ett viktigt samarbete skulle också vara med notförlag, och vi bedömer att det nu är dags att koppla in dessa i projektet. Utöver detta finns en naturlig koppling till KVAST:s statistikarbete, och vi lyfte möjligheten att kunna använda det kommande statistikverktyget för att se vilka verk av kvinnor som spelas särskilt ofta.
Siri föreslog att så snart som möjligt (eventuellt i samarbete med Disco Dominique) göra skisser för att ge ett intryck av hur databasen skulle kunna se ut – detta för att kunna ge en starkare känsla av att den kommer finnas på riktigt. Katharina lyfte vikten av att träffa samarbetspartners fysiskt, eftersom det ger en mycket starkare mänsklig kontakt än onlinemöten. Vi bör också avgränsa och hårdra kraven för medverkan i projektet, menade hon. Lena föreslog att hitta någon som sysslar med att söka repertoar men inte är personligt engagerad i jämställdhetsfrågan, för att få insyn i vad som skulle kunna locka en sådan person till databasen och vad de skulle ha för behov gällande dess innehåll och utformning. Vi inventerade också vilka i projektet som har erfarenhet av större internationella projekt och ansökningar, och kom fram till att Petteri sökt pengar på EU-nivå och Michelle arbetat med Nordic Music Days via DKF.
Systemkrav
Ett pass ägnades åt databasens upplägg och funktion, och vilka krav olika användare kan tänkas ställa på den. Samtalet strukturerades kring ett antal frågor som Katharina förberett.
Vilka funktioner är viktigast för att projektet ska bli framgångsrikt?
Det är centralt att ett uppslag visar verkets sättning och helst någon sida ur partituret. Som programläggare hade Rikard särskilt mycket att komma med här. Han skulle helst vilja kunna söka även på land och år; om uppslaget innehåller historisk kontextualisering om verket så är det en bonus. Han vill gärna kunna se ett utdrag ur noterna, och att kunna lyssna på musiken vore guld värt. Här lyftes också att det vore bra om data som tonsättarens namn, land och besättning är klickbara och leder till en sökning på alla verk i respektive kategori. Vi diskuterade också att kunna tagga verk med sakral eller säsongsbetonad karaktär, till exempel “jul” eller “sommar”, för att underlätta för programläggare.
Vilka är de viktigaste användarna och hur skiljer sig deras användarmål åt?
Här konstaterade vi framför allt att vikten av databasens olika funktioner kan variera mycket mellan olika användare. En av våra främsta målgrupper är såklart programläggare, men även lärare och individuella musiker kan vara relevant. En av de mindre angelägna, men ändå berörda, målgrupperna är forskare, menade Wolfgang.
När är databasen klar? Vad är våra “lägsta” framgångskriterier? När kan vi känna att vi har lyckats?
Här enades vi om att när databasen innehåller cirka 100 verk från varje deltagande land så är den redo att lanseras. Att hitta dessa bör inte vara så svårt med tanke på det arbete som redan gjorts med databaser, listor och arkiv, och vi kan därför förhoppningsvis också välja utifrån kvalitet, så att databasens ursprungliga innehåll är lockande för potentiella användare.
Vad skulle vara ett misslyckande? Hur kan vi undvika detta?
Här påpekade Lena att det vore dumt att lägga för mycket tid på att fixa med detaljer och leta ny musik när det finns så mycket som är färdigt att ösa in i databasen. Vi enades också om att det vore ödesdigert att inte tillgodose användares krav på vilken information som ska finnas om verken.
Vad ska motivera användare att vända sig till oss?
Varje uppslag i databasen ska vara fungerande och ha nödvändig information. Helst ska en inspelning av verket finnas länkad, i annat fall åtminstone att det finns tillgång till spelbara noter. Här lyfte Lena att många inspelningar redan finns tillgängliga på till exempel Youtube och IMSLP. Siri lyfte att en unik egenskap som lockar till databasen kan vara att inte behöva sålla bort alla manliga tonsättare (som man behöver göra för att hitta kvinnor i till exempel Svensk musiks databas); detta för att ge en känsla av befrielse från den minorisering som annars lätt drabbar kvinnliga och ickebinära tonsättare. Sofia föreslog att vi kan fråga olika ensembler vilka deras favoritverk av icke-män är, och vi diskuterade att kanske på något sätt integrera sådana rekommendationer i databasen.
Avslutning
Överlag visade seminariedagen prov på vikten av fysiska möten, och Sofia och Katharina började diskutera möjligheten att ordna liknande sammankomster i Norge och Finland, där projektet har många engagerade personer och potential för mer aktivitet. Samverkan med Rikard och Marie gav också en känsla för hur databasen i framtiden kommer fyllas med innehåll och användas, vilket är en viktig motiverande faktor i det fortsatta arbetet.
