Repertoarstatistik – presentation och analys

På bilden från vänster: Anna Cokorilo – pressansvarig och koordinator, Martin Jonsson Tibblin – ordförande FST, Astrid Pernille Hartmann – ordförande KVAST, Sofia Sahlin – projektledare KVAST – RRIII, Ann-Christin Högnabba -projektansvarig repertoarfrågor KVAST- RRIII, Katharina Lind – projektledare FST, Daniel Carlberg – kanslichef FST. Fotograferade efter presentationen på KMA av ingen ringare än Akademiens ständige sekreterare Fredrik Wetterqvist; varmt tack för att vi fick hålla vår release på KMA.

STATISTIKSLÄPP!
Det var ett minst sagt taggat gäng från FST och KVAST som den 25 september skulle presentera hur det ligger till med de över 300 000 minuter vi räknat på och dividerat om sedan månader tillbaka – på slutet hade det jobbats in på nattimmarna.  Vi hade kunnat hålla på några månader till för att perfektionera decimaler med bl a sådant som t ex orkestrarna själva inte försett oss med mm, men vi valde att hålla vår deadline (som redan skjutits på).

Statistiksläppet skedde inför ett fyrtiotal inbjudna branschkollegor, politiker och journalister på Kgl Musikaliska Akademien, som alltså hade den stora vänligheten att ge rum för vårt arrangemang och det på bästa sätt; allt fint tillrättalagd, förberett och fungerande, inklusive lätt lunchförtäring för alla inbjudna. KVAST:s projektledare Sofia Sahlin, som redan december förra året börja driva på för att statistikarbetet skulle påbörjas, ledde med god hand presentationen som pågick kl 11-12 inklusive frågestund.
Här själva statistiken (klicka på bilden):

PRESENTATIONEN
Martin Jonsson Tibblin hade första delen och presenterade alla sammanfattande siffror och ägnade bl a stor uppmärksamhet åt jämställdhetssiffrorna. I vårt PM sammanfattade han sin syn på resultatet såhär: –  Vi ser, glädjande nog, en utveckling mot mer nyskriven musik och fler verk komponerade av tonsättare verksamma i Sverige. Vi kan konstatera att repertoaren blir mer jämställd och i andelen uruppförda verk har balansen jämnats ut. Utvecklingen går åt rätt håll men vi är inte nöjda med utfallet, vi vill se en snabbare förändring mot högre andel nutida musik. 

Efter 15 minuter var det KVAST:s tur. Vi inledde med att Christin Högnabba sammanfattade sina intryck av vårens alla orkestersamtal; bl a med ett representativt citat av en programläggare ”Det är lätt att tro att man gör mycket i frågan, eftersom man har den i åtanke hela tiden. Om man verkligen tittar på statistiken skulle man se att handlingarna inte återspeglar tänkandet i lika hög grad. Att man tänker mycket på frågan kan göra att man tror att man arbetar med den, men just medvetenheten om frågan kan vara vilseledande för många programläggare som därmed tror att de gör mer än vad som faktiskt kommer till uttryck i programläggning.” Christin introducerade sedan nästa punkt: skådespelerskan Åsa Ekberg som framförde ”KVAST-variation över en statistiksatir från 1913” av författaren Frigga Carlberg till kampen för kvinnlig rösträtt. Denna framkallade många skratt och öppnade sinnena för de sista fem minuterna där vår ordförande Astrid Pernille lyfte några aspekt av våra jämställdhetssiffror, varav alltså en kategori visade på det historiska genombrottet med peak säsongen 2017-18 med ca 50/ 50% kvinnor-män: nämligen uruppföranden. Den sista säsongen, den vi just har bakom oss, ser vi tyvärr en nedåttrend med färre KT (kvinnliga tonsättare), även i kategorin uruppföranden.

Efter över tio KVAST-år av alla målmedvetna ideella insatser med påverkansarbete, statistik och opinionsbildning är just dessa siffror mycket glädjande. Ett unikt fenomen är att i höjdpunktssäsongen 2017-2018 där andelen musik av kvinnliga tonsättare är högst, är antal minuter framförd musik nästan LIKA HÖG som antal spelade verk. Så är det dock bara just denna säsong; annars är det ju så att när man räknar antal framförda verk blir andelen KT högre än om man räknar minuter musik av KT.

Efter dessa två presentationer följde en dialogstund där även Ulf Dernevik, politiskt sakkunnig på Kulturdepartementet, svarade på frågor och resonerade utifrån presenterade siffror.

Ulf Dernevik, politiskt sakkunnig Kulturdepartementet

YTTELRIGARE REFLEKTIONER
I denna räkning visade vi för första gången både antal spelade verk och antal minuter då det är bra att syna utvecklingen i bägge spåren; i dialogstunden efter presentationen lyfte bl a Musikförläggarnas VD Elisabeth Widlund att det ju är antalet minuter som är knutet till beställningsarvoden och övrig ekonomisk ersättning. Antal framförda verk som ofta är mer positiva vad gäller KT visar mer på graden av intresse och aktivitet för att ta fram och spela olika verk av KT över huvud taget; ”den goda viljan”  om man säger så.

Vi har funderat en hel del kring varför vi ser en sådan rekordnivå just i mittensäsongen 2017-2018 och har två förklaringar, vilka kompletterar varann. Två år innan hade vi en statistik med värden som var betydligt sämre än nu, på många håll rent bedrövliga. Detta ledde bl a till div kritik och ifrågasättanden i media av repertoarpolitiken hos våra institutioner. Vi tror oss veta att det var då som några orkestrar tog tag i frågan på ett mera aktivt sätt; något som alltså gav utslag två säsonger senare, den tid det tar att få ihop en säsongs repertoar. Efter att ha funderat lite till har KVAST kommit fram till att den andra huvudorsaken torde handla om det initiativ som togs av kulturministern hösten 2016 då Kulturrådet /Musikverket kallade en lång rad aktörer och institutioner i hela musiksverige till konstruktiva rundabordssamtal för att få fart på arbetet med en mera jämställd repertoar. Två år senare kom alltså en varm vårvind …

Med tanke på att vi ser en nedåtgående trend av andelen musik av KT senaste säsongen, understryker KVAST att i en sådan situation, efter århundranden av ignorerande av KT kan den ovan omtalade höjdpunkt även komma utgöra ett glastak från vilket fallet kan bli påtagligt; det vore alltså naivt att nu luta sig tillbaka. Detta även för att andelen KT inom uruppföranden just nu överstiger andelen KT i FST. Journalisten Bo Löfvendahl lyfte i dialogstunden på släppet den ”känsliga” funderingen kring den aktuella ”obalans” till kvinnornas fördel; det kan nog finnas manliga tonsättare och vem vet: kanske även programläggare, som i sitt stilla (?) sinne nu kanske tycker att det kanske … får räcka nu?

Reflektion och konklusion här är mycket enkel: KVAST har inga andra krav eller förväntningar på oss än att fortsätta vårt arbete med att jobba för mer musik av KT på våra musikscener; det är det vi finns till för.

Förutom att motverka rekyl, vill vi nu även ägna lite extra kärlek och resurser för att främja programläggning av musik av KT från förr. För det är ju så att totalsiffran den sista säsongen på andelen KT fortfarande är oerhört låg: 7% räknat i minuter. Alla tre säsonger sammantaget bara 6,3%. KVAST:s agenda är ju att verka för musik av alla kvinnor, till alla tider, något vi vill lägga lite extra krut på nu. Ett annat område att bevaka och arbete med är den nästan totala frånvaron av EAM/elektronmusik. Det är ett stort problem både vad gäller jämställdheten och den konstnärliga aspekten: många yngre kvinnliga tonsättare föredrar att arbeta med EAM/elektronmusik, det är något som nu konstaterats även internationellt. Vi vill alltså ägna oss att ge en extra  push för en förnyelse av den historiska repertoaren som är den som ställer till med den problematiska och smärtsamt låga andelen musik av kvinnor. Och återigen: Spela mer nutida! Vägen till jämställt är kortare då. Det var även en konklusion i Sofia Nybloms sammanfattande artikel i SvD: ”Våga öppna dörren till den okända musiken”.

Den historiska repertoaren! Clara Wieck, senare Schumann, komponerar

FRAMTID
Vi har i dagarna just gått ut till alla våra orkesterkontakter och uppmanat till följande satsning: 21% musik av KT jubileumsåret 2021 då det är hundra år sedan de flesta kvinnor i Sverige kunde börja utöva sin rösträtt. Kan kanske te sig som ett ouppnåeligt, som ett klimatmål, men vi får ger inte upp. En sista reflektion som vi gjort både under och i efterkant av statistikarbetet: Det är ett stort, tungt och resurskrävande arbete och vi anser att  det bör ställas krav på orkestrarna själva att redovisa siffror – vi kan nu förse dem med förnämliga och ändamålsenliga mallar ! – och/eller att Statens myndighet för kulturanalys tar sig an att hålla koll på vad som spelas på våra institutioner, andelen gammal/ny musik, andelen KT och ja, allt vi nu räknat på. En eftertanke är även att även om vi är grymt stolta över att ha levererat ett så noggrant och genomarbetat material som här, tänker vi att våra resurser kanske mer kan ägnas åt att ställa fler och mer kreativa frågor, föreslå och inspirera till nytänk i stort som i smått, för en levande, jämställt, spännande, mångfaldig och demokratisk musikscen med lika mycket gammalt som nytt i ett sant konstnärligt klimat.

Journalisten Titta Hahn från SR intervjuade Martin Jonsson Tibblin och undertecknad, direkt efter släppet på KMA, se länk.

https://sverigesradio.se/sida/artikel.aspx?programid=478&artikel=7306728&fbclid=IwAR1QF0nYEH2_QTVNBzOQvAf9fgOe36L5F7LXHHKVWx8_2tsIXcm5FtRiN68

EFTERSLÄP(P)
Efter statistiksläppet följde ytterst välbehövlig vila för alla inblandade, som härmed åter ska ha stor tack: korrekturläsare och/eller faktainsamlare Anne Pajunen, Karin Switz, Fabian Svensson, Girilal Baars, Leo Correia de Verdier, grafisk formgivare Camilla Simonson, Statisticon! (Se bildtext för oss andra inblandade och ansvariga). Efter att vi återfått andan var det förstås dags att återgå till aktiviteter inom KVAST och RRIII som fått skjutas rejält åt sidan under de senaste veckornas statstiksträv.